Nödblogg

Tills-vidare-lösning

2004-12-14T02:31:00.000-08:00

Jag bloggar för närvarande på mahlzeit.se. Välkomna!

Fjärde gången gillt

2004-11-28T16:42:00.000-08:00

Jag har varit anmäld till Stockholm marathon tre gånger utan att ens ta mig till start. Men nu är det dags, jag hakar på Stephanie och anmäler mig till 2005 års lopp.

På marathon.se finns bra träningsprogram för olika ambitionsnivåer. Stephanie satsar på att ta sig runt på fyra timmar, själv nöjer jag mig med fem.

Vem hakar på? Du har en vecka på dig att bestämma dig, tjugofemveckorsprogrammet startar måndagen den 6 december :)

Är Jens Orback släkt med Pippi Långstrump?

2004-11-27T17:40:00.000-08:00

Som ni märker kan jag inte släppa detta oerhört fascinerande tema riktigt ännu! Hur en medievan människa som Orback kan kläcka ur sig något så urbota dumt går helt över min horisont nämligen. Om icke-medievan människa, som aldrig fått en skog mikrofoner, intervjubandspelare och kameror uppkörda i nyllet skulle trilla dit vore förståeligt. Men Orback! Som själv varit del av drevet? Nej, jag fattar det inte.

Hans uttalande har naturligtvis fått fantastisk respons i alla medier. Tecknare och kolumnister började gnugga händerna redan innan ministern stängt munnen.

En av de bästa även denna gång är förståss Jan Berglin i Svenska Dagbladet. Hans bild av en man och en kvinna som står och hänger vid en bar och där mannen på kvinnans fråga om han är gift, svarar att "nä, det är han inte, men han har hund!" och sedan blixtsnabbt känner sig tvingad att tillägga att hans och hundens förhållande naturligtvis är rent platoniskt, fick mig nästan att trilla ihop i en liten hög av skratt.

I dagens Konflikt påpekade en av krönikörerna att ju även Pippi Långstrump faktiskt bodde med en häst men att ingen verkade tycka det var konstigt. Alltså borde vi lämna Orbacks släkting i fred.

Konfliktkrönikören satte dock myror i hjärnan på mig och jag kan inte sluta fundera på sambandet mellan Pippi och Jens Orback. Hon bor ju uppenbarligen inte kvar i Villa Villerkulla, jag har själv besökt huset på Gotland och där fanns varken häst eller rödhårig tjej. Kanske är det helt enkelt så att hon emigrerat till Kanada och tagit Lilla Gubben med sig? Men varför skulle Jens Orback sitta inne med specialkunskaper om Pippi Långstrumps whereabouts?

(och nu kommer vi till det stora avslöjandet!

Jo, därför att Jens Orback egentligen inte alls heter Jens!
Han heter naturligtvis Tommy och är barndomskompis med Pippi!

Om ni tvivlar på mitt resonemang, grabba närmaste tidning och slå upp sidan med idolbilden på Jens/Tommy (borde fungera med vilken dagstidning som helst i dessa dagar) och jämför. Visst skulle "Jens" kunna vara den vuxne, men fortfarande pojkcharmiga, versionen av Tommy?

Jo, jag tror till 100 procent på min egen teori ;) Jag undrar egentligen bara en sak... vart tog Annika vägen? Är hon kvar i Sverige eller registrerade hon samboskap med Herr Nilsson och flyttade till Kurrikurriduttön?

"Boken där böckerna föds"

2004-11-27T04:23:00.000-08:00

Katarina Frostensson, Kerstin Ekman och Kjell Johansson berättar om sina anteckningsböcker i dagens DN.

- Det finns en sorts kraft i det man har skrivit för hand som inte kan ersättas med en dator eller något annat, säger Kerstin Ekman.

- Det är en väldig trygghet att ha anteckningsboken. Det är en slags följeslagare och samtidigt lite av en vägvisare. Kan jag inte skriva någon annat kan jag i alla fall skriva ned och upprepa saker. En klargörande process som sållar ut vissa fakta. Det blir mycket upprepningar i anteckningsböcker, det hör till formen.

Fyndgruvor och stenbrott, kallade Strindberg sina anteckningsböcker.
Tankeböcker, sa Ellen Key.

Men vad ska man göra med dem?

Tomas Tranströmmer och Lars Gyllensten har skickat dem till Kungliga biblioteket, Lars Gustafsson till Uppsala universitetsbibliotek. Men Katarina Frostensson tvekar:

- Det kan knappast vara intressant för någon annan människa. Det finns väldigt lite att utvinna ur strukturen. Ett ord jag ser i tidningen, någon något sade i ett samtal kvällen före.
- Det roliga med att gå tillbaka i böckerna är att se hur det med tiden blev någonting av det där mödosamma antecknadet. I början av ett arbete undrar man ofta om det kommer bli något alls. Då är det intressant att gå tilbaka och och se hur de sista fröna visade sig.

Från andra sidan av kanalen

2004-11-26T18:46:00.000-08:00

Även om jag själv inte podcastar så mycket för närvarande så lyssnar jag i alla fall en del. Adam Curry är förståss fortfarande centrum i universium. Han har nyss bytt slottet i Belgien mot en stuga i England, dit han tagit fru, dotter, hundar och katter. BBC har gjort ett inslag om hans podcast Daily Source Code som sändes i går på något som heter Culture Show.

I gårdagens program berättade Adam också att han fått inoficiella rapporter om att BBC håller på och experimenterar med podcasting själva. Till flera av deras program lär det finns prenumererbara rss-feedar som automatiskt laddar ned programmen som mp3:or till datorn, om man bara är klurig nog att hitta dem. Det finns inga länkar ännu nämligen, BBC vill förmodligen inte slå på stora trumman förrän allting funkar klockrent.

Nöden har ingen lag

2004-11-26T13:51:00.000-08:00

Vad gör man när lusten att kommunicera än större än förmågan att hantera (förmodade) korrupta databaser?

Jo, man skapar en Nödblogg där man kan blogga av sig medans arbete pågår. Välkomna! :-)